Välkommen till STAD Mats Ramstedt!

- Tack!

Varför STAD?

Jag har haft förmånen att arbeta deltid på STAD under 2011 och har på så sätt fått en god inblick i både den verksamhet som bedrivs och, inte mindre väsentligt, i hur STAD är som arbetsplats. Det positiva intryck jag fått har varit avgörande för mitt beslut att söka mig till
STAD på heltid.

Vad är din Bakgrund?

Jag är docent i sociologi och har närmare 20 års erfarenhet av alkohol- och drogforskning som ligger i gränslandet mellan forskning och praktik. Närmast kommer jag från SoRAD vid Stockholms Universitet, där min forskning varit inriktad på att belysa sambandet mellan
alkoholkonsumtion och olika typer av alkoholrelaterade problem. Sedan flera år har jag även ansvarat för arbetet med att kartlägga svenska folkets alkoholvanor inom ramen för det s.k. Monitorprojektet och just nu sitter jag med som expert i en arbetsgrupp som tar fram förslag på hur regeringens nya ANDT-strategi ska kunna följas upp.

Och framåt – vad vill du ge STAD?

För det första medverka till fortsatt goda förutsättningar för att bedriva de många intressanta projekt som redan är i full gång – bara att sätta sig in i allt som pågår kommer att bli spännande och lärorikt. Med min forskarbakgrund hoppas jag sedan kunna bidra till arbetet
med att publicera vetenskapliga artiklar och till att söka nya projektmedel. Mitt relativt breda kontaktnät såväl nationellt som internationellt tror jag också kan vara till nytta i det framtida utvecklandet av STADs viktiga arbete.

Och sist men inte minst, vill jag bjuda STAD på tårta i samband med att jag börjar!

Mats Ramstedt tillträder som chef för STAD den 1/3 2012.

Enhetschef / Forskningsledare till STAD

STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) är en enhet inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholm (CPF) som är en resurs för psykiatriska verksamheter i Stockholm och är inrättad av Stockholms läns sjukvårdsområde och Karolinska Institutet/Institutionen för klinisk neurovetenskap.

STAD bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete inom alkohol- och drogprevention genom att utveckla och utvärdera metoder inom området och är ledande i Sverige i dessa frågor.

STAD utvecklas kontinuerligt och antalet medarbetare växer. STAD har för närvarande drygt 20 medarbetare; forskare och praktiker. STAD driver i nuläget ett 20-tal olika projekt, där projektledarna/forskarna har eget ansvar och egen budget. Vi samarbetar med externa partners framför allt i lokalsamhället i länet. Flera projekt bedrivs också nationellt samt inom ramen för olika EU-projekt. STAD är en intern- och externfinansierad verksamhet.

Vi söker nu en enhetschef som vill vara med och leda, driva och utveckla STAD:s arbete.

Du kommer att arbeta i centralt belägna lokaler i hjärtat av Stockholm.

Arbetsuppgifter:
Fokus ligger på forskning och utveckling. Arbetet innebär samverkan med flera andra aktörer. Du kommer att ingå i Centrum för psykiatriforsknings ledningsgrupp som arbetar med inriktnings- och strategifrågor men även med operativa frågor av betydelse för verksamhet och ekonomi. Du kommer också att representera STAD och dess verksamhet i många olika sammanhang och på olika nivåer.

Som enhetschef är du direkt underställd verksamhetschefen, och har ansvar för bl. a. ekonomi, personal, miljö och arbetsmiljöfrågor inom STAD.

Anställningsform:
Tillsvidareanställning i grundprofession. Chefsförordnande i tre år med möjlighet till förlängning.

Kvalifikationer:
Disputerad forskare med erfarenhet som chef eller annan likvärdig arbetsledande funktion.

God förmåga att möta de krav som våra beställare ställer, såväl inom vår egen organisation som övriga externa uppdragsgivare.

God förmåga och stort intresse att förmedla forskningsresultat ut i praktisk verksamhet.

Vi utgår från att sökande har genuint intresse av FoUU-frågor, god kännedom i preventionsfrågor och erfarenhet och intresse av förändrings- och utvecklingsarbete.

Då STAD i mycket stor utsträckning är finansierad av externa projektmedel är det viktigt att den sökande har god förmåga till att i tal och skrift möjliggöra externa medel.

Personliga egenskaper:
Vi söker dig som tycker om att ha många kontaktytor och att arbeta i en stor organisation.

Du ska även tycka om att leda förändringsarbete, vara tydlig i ditt ledarskap med förmåga att prioritera.

Du har ett genuint intresse för att ta vara på och utveckla medarbetarnas kompetens och för att skapa en god arbetsmiljö.

Du måste tycka om samarbete över professioner.

Vi lägger stor vikt med förmågan att kunna arbeta med både praktiker och forskare.

En stor del av verksamheten drivs i projektform vilket innebär hög stresstålighet och stor flexibilitet.

Vi kommer att lägga stor vikt vid personlig lämplighet.

Information om tjänsten lämnas av:

Enhetschef Håkan Leifman
tel: 070 343 24 81
epost: hakan.leifman@sll.se

Biträdande enhetschef Ylva Nork
tel: 070 736 29 94
epost: ylva.nork@sll.se

Administrativ chef Lena Melander
tel: 070 484 31 68
epost: lena.melander@sll.se

Fackliga företrädare:
SACO David Forsström
epost: david.forsstrom@sll.se

SKTF Mats Hamreby
epost: mats.hamreby@sll.se

Sista ansökningsdatum: 2011-10-31 refnr SLSO-11-61542
Här söker du tjänsten.

De sammanvägda resultaten pekar på att det finns en ”riskgrupp” som dricker på ett sätt som kan vara skadligt för dem, använder droger, har många partners och inte heller skyddar sig särskilt väl när de har sex. Då det är en väldigt stor andel som har en riskfylld alkoholkonsumtion och som har haft oskyddat sex flera gånger det senaste året samt en relativt stor andel som använder droger torde också denna ”riskgrupp” vara relativt stor.

Den inverkan alkohol- och droganvändning har på risktagandet i samband med sex ger implikationer för praktiker att i arbetet med säkrare sex även ta hänsyn till frågor om alkohol- och drogvanor.

Ladda hem rapporten som pdf här.

En tidigare utvärdering i Örebro län som genomfördes 1999-2001 av metodutvecklarna har visat på positiva effekter av programmet, med ökad grad av restriktivitet hos föräldrar och ett minskat berusningsdrickande hos ungdomarna. Den nuvarande versionen av ÖPP ingick då som en del i en större insats, där den andra delen syftade till att engagera ungdomarna i organiserade fritidsaktiviteter. Den här rapporterade studien startades 2007 med syftet att studera effekter av programmet såsom det ges i Sverige idag. Ett trettiotal lokala ÖPP-presentatörer, varav 2/3 även har rätt att utbilda i metoden, har givit den nuvarande programversionen till en geografiskt bred grupp av föräldrar. Totalt 1752 elever och 1314 föräldrar från 40 skolor i 13 län har medverkat. Skolorna randomiserades (lottades) vid studiens början till att ta del av ÖPP eller till en kontrollgrupp. Två-tre klasser i varje skola och deras föräldrar har besvarat enkäter i år 7,8 och 9. Vid uppföljningarna som ägde rum efter 12 och 30 månader ingick 92.1% respektive 88.4% av den ursprungliga elevgruppen.

Resultaten visar att de föräldrar som tagit del av ÖPP rapporterar en mer restriktiv hållning när det gäller ungdomar och alkohol. I år 9 uppger också de ungdomar vars föräldrar tagit del av programmet att de blir bjudna på alkohol hemma i mindre utsträckning än ungdomar i kontrollgruppen. Däremot ses inga skillnader mellan grupperna vad gäller ungdomarnas drickande. Inga programeffekter har kunnat säkerställas vad gäller de ungas berusningsdebut, benägenheten att berusa sig ofta eller benägenheten att dricka alkohol ofta. Det finns flera tänkbara anledningar till att den här studien kommit till ett annat resultat än den tidigare. En orsak kan vara att nationella kampanjer i media under senare år har ökat medvetenheten om ÖPP’s budskap bland föräldrar generellt. Detta kan ha medfört att skillnaden mellan ÖPP gruppens och kontrollgruppens föräldrar vad gäller restriktivitet blivit för liten för att resultera i skillnader vad gäller ungdomarnas drickande. Även metodologiska skillnader mellan studierna kan ha bidragit. Resultat från sekundära analyser ger stöd åt programmets grundtanke och sällar sig till den tidigare forskning som visat på samband mellan föräldrars förhållningssätt och ungdomars drickande. I år 9 sågs en minskad benägenhet till berusningsdrickande hos ungdomar i båda grupperna, vars föräldrar vidmakthöll sin restriktiva attityd från år 7 till 9.

Studien har finansierats med medel från Statens Folkhälsoinstitut och kommer publiceras i den vetenskapliga tidskriften Addiction. En svensk rapport finns tillgänglig som pdf, ladda hem den här.

Frågor om studien kan ställas till ansvarig forskare Maria Bodin:
0752-473019, maria.bodin@ki.se